Efter många om och men så satt vi nu äntligen i våra biostolar framför den stora, vita duken med godiset i högsta hugg och bara väntade på att filmen skulle dra igång. Och när den väl gjorde det, fångade den oss direkt. Filmen handlar ju om ett väldigt känsligt ämne (läs filmens handling här), och jag kan inte säga annat än att den tog verkligen. Hur töntigt det än låter så erkänner nog både jag och Begonia att den tog oss med storm!

En hel del tårar fällde vi också under filmens gång, men det var inte mer än rätt. Jag blev både sur, arg, ledsen, irriterad, gråtfärdig och glad medans jag tittade på filmen. Så många känslor på en och samma gång. Det var en scen som berörde extra mycket, då grät både Becko och jag så mycket att vi lutade våra huvuden mot varandra och våra muddar och halsdukar blev blöta av både tårar och snor efter vårat snyftande. Vilken scen det handlar om tänker jag inte berätta om för er, för då förstör jag säkerligen för er. Jag har en tendens att berätta liite för mycket när det gäller filmer/böcker. Fråga bara Becko, haha. Så många gånger som hon blivit irriterad på mig för att jag råkat avslöja ett slut eller en viktig händelse i en bok eller film.. Haha, roligt faktiskt!

Åter till filmen då. Jag tycker att filmen var nästan den bästa jag sett, faktiskt. Den var så bra! "Allt för min syster" får fem av fem toasters av både mig och Becko, haha! Och till er som ännu inte sett, eller planerat att se den... Ni får ta och ändra om lite i era kalendrar, för den här filmen måste ni se! ♥